I ett kök, i utkanten av Malmö, en höstkväll där inga förväntningar egentligen fanns bildades Remoair. Martin beskriver att det kanske var första gången "skräckblandad förtjusning" var rätt beskrivning på känslan han hade då.
Såhär i backspegeln skrattar han åt det han då trodde skulle vara de stora utmaningarna ⎯ som idag flyter på som vatten i en bäck. Men det var också ljuset och hoppet om en bättre framtid i arbetslivet ⎯ hopp om att Remoair skulle bli utlopp för all kreativitet som fanns där inne som samtidigt skulle rädda denna ambitiösa person.
Det skulle tillverkas ljus, de skulle vara mer miljövänliga än de Martin redan hade hittat som miljövänliga alternativ. De skulle dofta bättre och längre än de favoriter han haft under de senaste åren. Främst skulle de brinna bättre och längre. Här skulle de största i-landsproblemen lösas för alla ljusnördar och världen skulle samtidigt räddas.
Men detta är bara skalet och ytan och när vi skrapar lite för att se vad som döljer sig längre in i kärnan av Remoair finner vi en varm rymd av personliga doftminnen. Plockade från de mest intima stunder i livet, från de viktigaste personerna och de vackraste av platser som planeten bjuder på.
Namnet på företaget har alltid byggt på kopplingen mellan atmosfären och hur en doft kan transportera en tillbaka i tiden på en millisekund. Hur minnet vi har av en plats, person eller händelse kan vara så starkt kopplat till just doft är anmärkningsvärt. Varför använder vi inte detta doftsinne mer för att minnas? Vi minns så mycket med bilder, men den faktiskt minnesbilden blir så myckets starkare med just doft.
Remeniscing, redolence och remember ligger till grund för namnet Remoair. Men även ordet reduce, reuse, refill. Vi behöver tänka mer på just att återbruka, återvinna och åter fylla mer ⎯ we need to re-more!
0 kommentarer
